Rädd och ledsen

Jag mår så dåligt nu. Tykr mig se han som våldtog mig överallt..Det är lixom tre år sen allt hemskt hände. Jag är fortfarande helt fast i minnena av våldtäkten och övergreppen. Patetiskt? JA!!! Så otroligt jävla ledsen är jag. Och rädd, känner mig helt paranoid, vågar knappt gå ut... Går ut ca en gång i veckan med boendestödjare annars sitter jag bara inne och lökar.

Ngn som känner igen sig?

Fan jag är så jävla trött på allt.

Hej rädd
Nej, du är absolut inte patetiskt, ledsen att du har det så svårt nu. Har du någon att prata med?

Bra att du skriver!

Usch vad hemskt att du har de så dåligt att du inte vågar gå ut knappt, blir så agr på han som gjorde de där mot dig!!!!
Känner igen att sitta hemma för mkt även fast jag inte vill.

Jo det har jag väl, men ärligt talat hjälper det inte ett skit. Det är säkert mitt fel, litar inte på att ngn kan hjälpa mig..

Jag vill också ligga ute i solen och få lite färg, ha picknick med vänner, ta en öl ute på en bar nån sommarkväll. elr bara ta en promenad utan att va rädd... Istället sitter jag helt isolerad och ingen frågar mig om jag vill följa med längre. 

Jag förstår dig, rädd. Det är extra svårt under sommartiden att känna att man inte kan ta del av allt man hade velat klara av. En stor sorg.

Mycket värme till dig! En sommar kommer du också vara där, på stranden, på picknickängen, på baren och på promenadstigarna. Det är jag säker på.

Tack, det var snällt sagt.
Måste seriöst sluta vara så bitter. Känns som jag gett upp redan..