UT UR ENSAMHETEN
"Könsrelaterat våld ses som ett globalt folkhälsoproblem och som den mest genomgripande, men minst uppmärksammade kränkningen mot mänskliga rättigheter. Prevalensen i Sverige har skattats till 10 % med ett troligt stort mörkertal. Sexuella övergrepp kan påverka både fysisk och psykisk hälsa negativt och utsatta kvinnor söker för många olika symtom utan att nämna övergreppen.
Det övergripande syftet med denna avhandling var att öka kunskapen om kvinnor som varit utsatta för sexuella övergrepp under uppväxten och nu sökt sig till självhjälpsgrupper, rörande hälsa, personliga resurser, relationer och omständigheter kring övergreppen, samt hur de upplevt att delta i självhjälpsgrupp (SHG)."
"En anledning till att kvinnor inte berättar om sina övergrepp är rädslan för att de inte ska bli trodda och respekterade. En del kvinnor menar att de försökt berätta men inte känt att någon velat lyssna till dem. Andra beskriver att deras kurator eller läkare lyssnat till dem men att det ändå saknats en dimension, nämligen att få prata med någon som varit med om något liknande. Det senare har varit det skäl som de flesta angett som skäl till att vilja vara med i en självhjälpsgrupp."
"Resultaten i avhandlingen visar att kvinnornas psykiska hälsa var dålig, klart jämförbar med kliniska grupper inom psykiatrin. Deras känsla av sammanhang i livet var låg och skammen en trogen, negativ följeslagare. Kvinnorna beskrev att gruppen användes som en trygg bas där man kunde träna på att ta konflikter, att argumentera och ta sig själv på allvar. Erfarenheter som man kunde pröva i verkliga livet för att sedan återvända till den trygga gruppen och reflektera kring."
"Könsrelaterat våld ses som ett globalt folkhälsoproblem och som den mest genomgripande, men minst uppmärksammade kränkningen mot mänskliga rättigheter. Prevalensen i Sverige har skattats till 10 % med ett troligt stort mörkertal. Sexuella övergrepp kan påverka både fysisk och psykisk hälsa negativt och utsatta kvinnor söker för många olika symtom utan att nämna övergreppen.
Det övergripande syftet med denna avhandling var att öka kunskapen om kvinnor som varit utsatta för sexuella övergrepp under uppväxten och nu sökt sig till självhjälpsgrupper, rörande hälsa, personliga resurser, relationer och omständigheter kring övergreppen, samt hur de upplevt att delta i självhjälpsgrupp (SHG)."
"En anledning till att kvinnor inte berättar om sina övergrepp är rädslan för att de inte ska bli trodda och respekterade. En del kvinnor menar att de försökt berätta men inte känt att någon velat lyssna till dem. Andra beskriver att deras kurator eller läkare lyssnat till dem men att det ändå saknats en dimension, nämligen att få prata med någon som varit med om något liknande. Det senare har varit det skäl som de flesta angett som skäl till att vilja vara med i en självhjälpsgrupp."
"Resultaten i avhandlingen visar att kvinnornas psykiska hälsa var dålig, klart jämförbar med kliniska grupper inom psykiatrin. Deras känsla av sammanhang i livet var låg och skammen en trogen, negativ följeslagare. Kvinnorna beskrev att gruppen användes som en trygg bas där man kunde träna på att ta konflikter, att argumentera och ta sig själv på allvar. Erfarenheter som man kunde pröva i verkliga livet för att sedan återvända till den trygga gruppen och reflektera kring."
Läs texten i sin helhet här