För att det fantastiska forumet Frifrånskuld ska underlätta öppenhet och trygghet föreslår jag subforum (eller trådar) för oss med speciella livsomständigheter. Av erfarenhet vet jag att detta kan öppna upp känslor som man annars håller tillbaka (kanske av hänsyn till andra eller av rädsla för att inte bli förstådd).
OBS! Förslagen gör jag utifrån min subjektiva erfarenhet av överlevarforum. Ni andra kanske kan lägga till fler, mer lämpliga, kategorier? Eller modifiera mina kategorier?
Ex:
1. Vi som är 40+
Förklaring: Oavsett övergreppets omständighet - incest i barndomen, våldtäkt i vuxen ålder/tonåren etc - så väcker det olika perspektiv beroende på om överlevaren är 20 eller 50. Det finns färre år att läka - en förskräckande omständighet som en 20-åring kanske inte ens greppar. Det finns färre år att träffa en läkande partner. Och i medelåldern sammanfaller kanske övergreppen med andra omständigheter av typen "mittlivskris".
2. Jag har sålt min kropp
Förklaring: När du en gång prostituerat dig (som överlevare efter övergrepp eller som förstagångserfarenhet) kanske du vänjer dig vid att betrakta din kropp och själ på distans - och därmed kan d inte längre uppleva att du kan bli "våldtagen". Att som självskadebeteende sälja dig själv innebär att du - till skillnad från t.ex. incestoffer - inte har samhällets självklara stöd utan får lida i decennier av påtvingad självskuld - "jag har mig själv att skylla". Du kanske längtar tillbaka till prostitutionen som ett sätt att fly längtan efter en partner och äkthet i nära relationer?
3. Jag överlevde övergrepp av en anhörig i tidig barndom
Förklaring: Enligt anknytningsteorier har omsorgssvikt av en nära anhörig i tidig barndom (t.ex. 0-4 år eller några år äldre) en stor inverkan på hur vi i vuxen ålder relaterar till varandra.
4. Jag våldtogs som vuxen
Förklaring: Kanske har du haft fungerande sexuella relationer fram till traumat - när du våldtogs? Hur ska du ta dig vidare? Om du INTE haft fungerande relationer i vuxen ålder, gå vidare till "Vi som är 40+".
Ja, detta är förslag på behövliga subforum. Vad känner DU är viktiga subforum? Självklart bär vi på många gemensamma erfarenheter, vi överlevare, men ibland kan vi behöva prata i enrum med andra i samma situation...
OBS! Förslagen gör jag utifrån min subjektiva erfarenhet av överlevarforum. Ni andra kanske kan lägga till fler, mer lämpliga, kategorier? Eller modifiera mina kategorier?
Ex:
1. Vi som är 40+
Förklaring: Oavsett övergreppets omständighet - incest i barndomen, våldtäkt i vuxen ålder/tonåren etc - så väcker det olika perspektiv beroende på om överlevaren är 20 eller 50. Det finns färre år att läka - en förskräckande omständighet som en 20-åring kanske inte ens greppar. Det finns färre år att träffa en läkande partner. Och i medelåldern sammanfaller kanske övergreppen med andra omständigheter av typen "mittlivskris".
2. Jag har sålt min kropp
Förklaring: När du en gång prostituerat dig (som överlevare efter övergrepp eller som förstagångserfarenhet) kanske du vänjer dig vid att betrakta din kropp och själ på distans - och därmed kan d inte längre uppleva att du kan bli "våldtagen". Att som självskadebeteende sälja dig själv innebär att du - till skillnad från t.ex. incestoffer - inte har samhällets självklara stöd utan får lida i decennier av påtvingad självskuld - "jag har mig själv att skylla". Du kanske längtar tillbaka till prostitutionen som ett sätt att fly längtan efter en partner och äkthet i nära relationer?
3. Jag överlevde övergrepp av en anhörig i tidig barndom
Förklaring: Enligt anknytningsteorier har omsorgssvikt av en nära anhörig i tidig barndom (t.ex. 0-4 år eller några år äldre) en stor inverkan på hur vi i vuxen ålder relaterar till varandra.
4. Jag våldtogs som vuxen
Förklaring: Kanske har du haft fungerande sexuella relationer fram till traumat - när du våldtogs? Hur ska du ta dig vidare? Om du INTE haft fungerande relationer i vuxen ålder, gå vidare till "Vi som är 40+".
Ja, detta är förslag på behövliga subforum. Vad känner DU är viktiga subforum? Självklart bär vi på många gemensamma erfarenheter, vi överlevare, men ibland kan vi behöva prata i enrum med andra i samma situation...